Lördagen den 11 Juli,

Som ett svart, stort, tomt jävla hål...

Jag hade nog aldrig kunnat ana att folk kunde gå så jävla mkt bakom min rygg,
iaf inte när det gäller dom som står mig såpass nära...
Så här jävla depp har jag nog inte varit på jag vet inte hur länge...
Känner ingen matlust alls, jag bara skakar i hela kroppen,
huvudet känns som en fet cementklump, illamående,
och blackouterna blir bara värre och värre...
Jag är inte arg, absolut inte, jag är bara så jävla besviken,
shocken har fortfarande inte dämpats, frågan är om den kommer att göra det över huvud taget?
Det enda jag känner nu, är hur jävla känslokall man borde bli, hur enkelt allting hade varit om man var det...
Jag har lärt mig en läxa...
L i t a  A l d r i g  P å  N å g o n !
Lita enbart på dig själv. . .
Och hur man kan vara så falsk,
det är något jag definitivt inte kan förstå, och något jag inte ens tänker ödsla tid på att fundera över, för jag tror knappast att jag någon gång i hela mitt liv kommer få svar på det...
Skitsamma!


Dagen förövrigt har varit ganska lugn...
Har varit inne i borås och hälsat på bror och E.K och världens gullunge AliCia,
sedan åkte vi och handla och sedan åkte vi hem...


Nu ska jag försöka släppa alla funderingar iaf,
för jag orkar inte sitta och må piss!





Take Care, JessiCa.






Henrik Bengtsson,
Du är det bästa som finns,
är så jävla glad att jag har dig!
You makes me happy,
1 Oktober 2oo7,
The best day in my life! <3


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0 bloglovin